Framställning

Brytning

På flera platser i Sverige bryts kalksten som används till alltifrån inredningsdetaljer, PH reglering av sura sjöar, konstgödsel inom jordbruk till cement och kalkbruk. Efter brytning krossas/klyvs oftast stenen ner till mer lätthanterliga stenblock eller stengrus alternativt mals stenen ner till ett mjölpulver. När stenen ska användas för kalkbruk krossas eller klyvs den brutna stenen vanligtvis till block i storlekar mellan ca 10-75cm som sedan lastas in och staplas vid sättning av ugnen inför bränningen.

Här på Ölandskalk AB handplockas kalkstenen för att vi ska kunna försäkra oss om att stenen har den rätta kvalitén som vi eftersöker. Stenen krossas ner i mindre bitar för att vara lättare att hantera vid sättning av ugnen.

Kalkbränning

Kalksten har bränts på olika sätt under årens lopp, men det vanligaste är att stenen har bränts i någon form av grop eller specialbyggd ugn. De största stenarna staplades som valv i botten på gropen, sedan staplade man stenen oftast i en Y-formation eller T-formation sett uppifrån för att skapa gångar för elden att snabbt sprida sig i. Man staplar de större blocken mer i centrum av ugnen där det blir som varmast och lite mindre stenar utåt kanterna då det krävs mindre värme och tid för dem att bli genombrända. Efter att kalkugnen tänts genom en av brandgångarna fortsätter man elda i upp till 3 dygn innan bränningen är klar. Kalkstenen bränns vanligtvis vid en temperatur på mellan 700-1100°C och den släpper då ifrån sig koldioxid och kvar blir det som kallas kalciumoxid (CaO). Trots att stenen förlorar nästan upp till hälften av sin vikt och blir mer porös så behåller den ändå sin form. När kalkstenen är bränd och hunnit svalna plockar man skyndsamt ut stenen ur ugnen och släcker den direkt eller alternativt lägger den i någon form av lufttät förvaring. Anledningen till att man gör detta är att stenen kan ta upp fukt ifrån omgivningen och på så sätt påbörja släckningsprocessen under okontrollerade former.

Släckningsmetoder

Efter att kalkstenen har plockats ut ur ugnen brukar den vanligtvis läggas i någon form av stuka och släckas direkt med hjälp av vatten. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och bildar kalciumhydroxid eller släckt kalk som också brukar kallas (CaOH).
Det finns dock flera olika metoder för att släcka den brända kalken beroende på vad man planerar att använda den till och vilka egenskaper man eftersträvar.
Vi listar här några av de vanligaste släckningsmetoder som används:

  • Våtsläckt kalk
    Att våtsläcka kalken är den vanligaste metoden och det gör man genom att tillsätta ca två delar vatten till en del kalk i någon typ av behållare eller planblandare. När den brända kalken kommer i kontakt med vatten sker en våldsam kemisk reaktion med stark värmeutveckling varvid stenen sönderfaller till små partiklar och bildar till sist en slät smidig pasta. Man har nu fått fram släckt kalk (kalciumhydroxid). Pastan hälls sedan upp i hinkar eller i en stuka där den lagras tills det är dags att bruka den. Normalt lagras pastan i minst ett år för att eventuella osläckta korn/partiklar ska bli helt släckta. Det höga PH-värdet i kalkpastan gör att den även kan används inom reningsindustrin, tillexempel för att rena vattnet vid biltvättar.
    Vår våtsläckta kalk lagras mellan 1-10 år och används främst vid murning, färgning och putsning.

 

  • Torrsläckt Kalk
    Vid torrsläckning tillsätter man endast en liten del vatten för att få igång släckningsprocessen. Stenen suger snabbt åt sig vattnet, expanderar och sönderfaller till ett fint pulver som paketeras i lufttäta plastsäckar eller hinkar för försäljning. Vanligtvis torrsläcks kalksten som har hydrauliska egenskaper* och finns att köpa som ett pulver som blandas med sand och vatten vid användningstillfället.

 

  • Stukasläckt kalk
    Stukasläckning är ytterligare ett alternativ för att släcka den brända kalken. Kalken läggs i en stuka tillsammans med ett lager sand i botten och täcks sedan över med ytterligare ett lager sand. Vatten hälls ovanpå stukan och kalken släcks sakta tillsammans med sanden och ger ett fett och starkt bruk. Efter släckningen är bruket redo att användas som det är och den färdiga produkten ger ett något starkare kalkbruk.

 

  • Jordsläckning/Gravsläckning
    Den brända kalken läggs direkt i markgravar utan att man tillsätter något vatten. Regn och markfukt gör istället släckningen möjlig. Denna process tar många år men av den färdiga kalken får man ett ytterst smidigt bruk som är lättarbetat och har bra fästförmåga. Vi har jordsläckt långtidslagrad kalk som lagrats mer än 10 år, den långtidslagrade kalken har extra hög plasticitet och lämpar sig ypperligt för finare arbeten med friser och liknande. Kalkbruk är en av få produkter idag som blir bättre ju längre tid den får lagras med undantag för torrsläckt kalk då risken finns att den torrsläckta kalken reagerar med fukten i luften.

 

  • Marksläckning
    Marksläckt kalk släcks ungefär likadant som den jordsläckta med skillnaden att man oftast lägger den på en skyddad plats direkt på marken och låter fuktigheten i luften sakta släcka kalken.

 

* Hydrauliska egenskaper – kalkbruket har förmåga att härda även under fuktiga förhållanden.