Frågor och svar

På den här sidan har vi skrivit svar på de vanligast förekommande frågorna vi får på Ölandskalk. Är det något du fortfarande inte fått svar på eller om känner dig osäker på något så är du alltid välkommen att kontakta oss.

Om kalk

Vad är det för skillnad på våtsläckt kalk, torrsläckt kalk och hydraulisk kalk?

Vid våtsläckning använder man sig av ett överflöd av vatten när man släcker den brända kalkstenen (Kalciumoxid). Stenen tar upp vattnet och under stor värmeutveckling bildas en smidig kalkpasta (Kalciumhydroxid) som senare kan användas som bindemedel till kalkbruk alternativt kalkfärg.

När man torrsläcker kalk tillsätter man endast den mängd vatten som behövs för att få igång den kemiska släckningsprocessen. När den ringa vattenmängden sugs upp av den brända kalkstenen (Kalciumoxid) sönderfaller den till ett torrt pulver och blir därmed kalciumhydroxid i pulverform.

Naturligt hydraulisk kalk kommer från en kalksten som innehåller orenheter i form av olika lerämnen. Detta gör att kalken kan härda även under fuktiga förhållanden och ger ett något starkare och hårdare bruk. Detta är fördelaktigt på ställen där fuktpåverkan är stor.

Finns det någon skillnad på Ölandskalk och Gotlandskalk?
Ölandskalken har en naturligt svag gulbeige färgton medans den gotländska är kritvit i färgen.
Öland har olika typer av kalksten beroende på vart man befinner sig. På södra Öland finns kalksten med hög renhet som lämpar sig utmärkt till kalkbruk och kalkfärg. På mellersta och norra delen av Öland finner man kalksten med hydrauliska egenskaper som ger mer styrka i bruket och som fungerar utmärkt till mer utsatta lägen med stor vind och väta påverkan.

Vad är skillnaden på Ölandskalken och kalk från bygghandeln?

Flera stora företag saluför lufthärdande kalk och hydraulisk kalk i säckar. Denna kalk är oftast importerad från länder i Europa och är industriellt tillverkad och är ofta på ett eller annat sätt utspädd för att få större volymer till en lägre kostnad. Vi på Ölandskalk strävar efter att ha högsta möjliga kvalité och handplockar varje sten som bränns. Vi övervakar även bränningsprocessen noggrant för få fram precis det bruket som vi eftersträvar i slutändan.

Vilka skillnader finns det på cement och kalkbruk och varför bör man inte använda sig av cementbruk i äldre byggnader och stenhus m.m.?

Rent cementbruk får man om man blandar cementpulver, ballast (sand) och vatten. Det tillsatta vattnet gör blandningen till en gelé och är det som sätter igång härdningen av bruket. Efter härdning blir cementbruket ett mycket hårt, starkt och kompakt bruk som lämpar sig bäst till nya byggnader. Vid gjutning av betong används armering för att hålla ihop bruket och minska sprickbildning och på så vis kan man göra byggnader som har en uppskattad livslängd på ca 50 år, vilket är cementens livslängd innan den börjar vittra sönder. Utan armering blir cementen hård men svag och spricker lätt vid sättningar. Detta är en av de stora nackdelarna när man använder sig av cementbruk på t.ex. gamla byggnader och stenhus. Äldre byggnader i sten måste kunna röra på sig med jämna mellanrum och med murning av ett för starkt bruk likt cementbruk är det stor risk att stenen i väggen spricker då den är svagare än bruket. Även i cementbruket kan det uppstå sprickor när byggnaderna rör på sig och får som följd att sprickorna blir större med tiden och kan i värsta fall resultera i att väggen rasar samman vilket också skett på många platser runt om i Sverige. Dessa skador är mycket svåra att reparera och det är en av anledningarna till att man rekommenderar att använda kalkbruk på dessa typer av byggnader. Kalkbruket är till skillnad från cementen ett mjukare och smidigare bruk som kan följa byggnadens naturliga rörelser. Skulle det mot förmodan uppstå en spricka eller att bruket lossnar går det alltid att lägga på ett nytt lager kalkbruk och stenen är fortfarande helt intakt. Detta fungerar inte med cementbruk.
En annan stor nackdel med cementbruket är att det inte sker någon naturlig fuktvandring genom bruket vilket också är ett av de största problemen som man upptäckt på senare år. Fukt går inte att stänga ute från någon byggnad. En vanlig orsak till att fukt tar sig in är att det uppstått en spricka någonstans i cementbruket och vid fuktig väderlek sugs fukten in med hjälp av kapillärkraften. När vädret sedan blir bättre ska fukten naturligt vandra ut genom bruket igen men tar sig då inte igenom cementbruket utan blir kvar inuti byggnaden och stora problem med mögel  kan uppstå som följd.

Vilka fördelar finns det med att använda kalkbruk istället för cementbruk?

Det våtsläckta kalkbruket vi tar fram här på södra Öland blandas likt cement med sand och eventuellt vatten men härdar inte med hjälp av det tillsatta vattnet utan är istället ett lufthärdande bruk som tar upp koldioxid som finns i luften och binder den till bruket som i sin tur väldigt sakta återgår till kalksten. Detta är en process som kan ta upp till 1000 år och till skillnad från cementbruket som har en relativ kort livslängd blir kalkbruket bara starkare med åren och det är en av anledningarna till att vi än idag kan se byggnader som uppfördes för mycket länge sedan fortfarande står kvar.
Kalkbruket har flera fördelar jämfört med cementbruket. Som vi skrev i den tidigare frågan är kalkbruket ett porösare material vilket gör att det tillåter byggnader att röra på sig. Vid mindre sättningar skapas små sprickor i bruket som oftast med tid och längd självläker. Vid en stor sättning är det tänkt att bruket ska agera som ett ”offerlager” och ramla av med tiden. På så vis räddas stenen i byggnaden från att gå sönder och nytt bruk kan enkelt läggas på och ersätta det gamla som raserats. Hade detta hänt med ett cementbruk hade även stenen fått kasseras då det är näst intill omöjligt att få bort cementbruket utan att skada stenen, ibland spricker även stenen cementbruket sitter på då det är hårdare än själva stenen.
En annan av kalkens stora fördelar som vi också tidigare har nämnt är att bruket andas och man får på så vis en naturlig fuktvandring i byggnaden som skapar ett behagligt inomhusklimat. Vid regn suger bruket åt sig fukt men när vädret blivit torrare så släpper det ut fukten igen och ingen fukt blir kvar inuti byggnaden. På de flesta äldre hussocklar hittar man inga ventiler då det helt enkelt inte behövdes. Bruket skötte fuktvandringen i byggnaden vilket gjorde att det inte fanns någon risk för mögel. Tyvärr är detta något man har förbisett fram tills nyligen vilket har inneburit att flera öländska kyrkor har fått problem med mögel då man i god tro använt sig av ett cementbaserat putsbruk vid restaureringar.
Flera gamla kalkputsade husgrunder och källare har också putsats med cementbaserade bruk eller målats med täckande plastfärg. Anledningen till att man gjort detta kan ha varit att man ansåg att den våtsläckta kalken inte fungerade i hårt utsatta och fuktiga lägen, eftersom den är lufthärdande. Vid socklar eller husgrunder där det kan vara stor vattenpåverkan rekommenderar vi därför istället en s.k. hydraulisk kalk. Den hydrauliska kalken härdar även under fuktiga förhållanden och klarar på så vis utsatta lägen bättre än den lufthärdande kalken gör. Hydraulisk kalksten finns naturligt på mellersta och norra Öland och det går att köpa detta kalkbruket hos oss. Vill man ha ett ännu starkare hydrauliskt kalkbruk som tål extra hårt utsatta lägen så säljer vi en pozzolantillsats som blandas i den våtsläckta kalken. Detta pulver är ett aluminiumsilikat som får kalkbruket att klara tuffare förhållanden utan att offra alltför mycket av de naturliga fördelarna.

Kan man se om en byggnad restaurerats med ett cementhaltigt bruk?

Det är inte alltid så lätt att se vilket slags bruk som tidigare använts då proportionerna av cement i bruket varierar kraftigt. Ett rent cementbruk brukar dock kunna gå att särskilja med blotta ögat. Cementbruket är grå/blått till färgen och avviker ofta kraftigt från den gul/beiga eller vita färgen i kalkbruket. Ett vanligt ställe man kan se cementbruk är som tätning kring dörrar och fönster då dessa ofta byts ut under årens lopp och har man inte fått tag på något nytt kalkbruk har man istället använt sig av de material som finns att tillgå. Ofta har man också använt cementbruk till enskilda lagningar där den gamla putsen släppt. Ett annat sätt att avslöja vilket slags bruk som använts är att borsta på det med en stålborste. Ett cementbruk är mycket hårt och lossnar inte när man borstar på ytan. Ett kalkbruk däremot smular lätt vid borstning.

 

Jag har överbliven våtsläckt kalk/kalkbruk. Kan jag spara det?

Ja, det går utmärkt. Förpacka det fuktigt i en lufttät behållare så kan det förvaras i stort sett hur länge som helst under frostfria förhållanden.

 

Felsökning vid användning av kalkbruk

Vad har hänt om bruket smular sig när det härdat?

Det är viktigt att täcka kalken man putsat eller fogat med plast eller liknande för att hålla det fuktigt några dagar efter slutfört arbete så att det hinner karbonisera ordentligt. Du kan med fördel försiktigt spruta på med vatten den första tiden på bruket för att hålla det fuktigt. Kalkbruket härdar med ca 1 mm i månaden.
Var även extra noggrann med att förvattna ytan du ska jobba på ordentligt så den inte suger upp all fukt som finns i kalkbruket du lägger på.
Problem med att bruket smular sig kan även uppkomma om man blandat ett alltför magert bruk med för mycket sand i.
Undvik stark sol, vind och frost de första veckorna under härdningstiden.

Varför har jag fått krympsprickor i bruket?
Krympsprickor förekommer när putsen härdat och dragit ihop sig något. Då kan små fina torrsprickor framträda. För att undvika detta kan du pröva följande:

  • Använd så lite vatten som möjligt när du blandar ditt bruk. Använder du en våtsläckt kalkpasta behövs oftast inget vatten om inte sanden du blandar med är extremt torr. Konsistensen på det färdigblandade bruket ska vara ungefär som brunt farinsocker.
  • Se till att bruket inte härdar för snabbt, täck med plast.
  • Låt bruket stå till sig ett dygn efter att du blandat det med sand så hinner det sätta sig lite.
    Olika kalk ger olika mycket krympsprickor, hör med oss för mer information.

 

Om byggnadsvård

Vilket kalkbruk lämpar sig bäst för mig?

Det beror helt på vad du ska använda kalkbruket till. Läs mer här eller ring oss och fråga.

Går det inte lika bra att använda cement eller ett cementbaserat kalkbruk (KC) istället för rent kalkbruk?

Har ett rent kalkbruk använts tidigare så ska det vid en restaurering eller bättring användas igen, ju mer likt ursprungsbruket det är desto bättre kommer resultatet att bli. Försök om det är möjligt att ta reda på lite historik om vilket sorts bruk som använts innan. På äldre sten- och tegelbyggnader bör cement eller cementhaltiga bruk under inga omständigheter användas.